Drugstore Cowboy (1989)
Gus van Sant plockar upp Dillon precis där Coppola lämnat honom. Tonårsperioden som outsider är förbi och här sjösätts Dillons image som 80- och 90-talets stora slacker. Han personifierar all carelessness som generationen stod för och han är definitivt en förelöpare till Jay and Silent Bob, Ben Affleck och alla avarter.
Dialogen är underbart pundig på sina ställen och det känns lite som att konversera med en knarkare under filmens första två tredjedelar. Sedan måste jag säga att jag uppskattar att van Sant forsätter att berätta även när historien egentligen kan knytas ihop och han kan kamma hem beröm för filmens narrativ. Drugstore Cowboy är förutom välskriven, mycket välagerad och välfotad. Aktörerna lever och andas sina repliker. Det är den typ av film man drömmer om att turnera festivaler med. Jag njöt rakt igenom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar